Engelholm,

en liten stad, ligger vid norra hörnet af inre viken,
som stryker in ifrån hafvet norr om Kullen , nästan ½
quart ifrån stranden.
Staden består af 70 a 80 borgare, har en enda gata, men
ljus och täck och är nyligen upbygd efter branden.
Floden Röen löper jämte stadens södra sida och böjer
sig straxt efter dess västra sida.
Skeppen hafva fordom skolat kunna gå up genom floden in
til sjelfva staden, men flygsanden har täpt hamnen och
farten i floden, at seglation intil staden icke kan
återställas, derest icke floden tätt skulle pålas, då
strömmen kunde sjelf tvingas, at skära sig på djupet.
Folket påstod, at staden fått sitt namn av ängelsmän
och blifvit af ängelsmän upbygd.
De söker bestyrka det af et här i staden liggande
hospitalshemman som kallas Luntertun, hvilket skal vara
et ängelskt ord.

Sand-fält af flygsand hade lagt sig på alla sidor omkring
staden och kastat sig bredvid kyrkan samt inuti sjelfva
staden och jämmerligen öfversvämmat all marken, sträkt
sig till Skärpinge by i sydost och til Rebbelberga kyrka
i nordost, der han gått intil kyrkan, alt ifrån hafvet
och stadssidan, så at flygsanden ingenstäds i riket
varit så ymnig och gjort så stor skada som vid Engelholm.

CARL LINNAEI,
ARCHIAT. REG. ET MED. PROF. UPSAL.
SKÅNSKA RESA
PÅ HÖGA ÖFVERHETENS BEFALLNING
Förrättad år 1749.