Skånskt Bygdemål
Ur Skånska Landsmålsföreningens Samlingar

Maran .  (Eskilstorp)

Männ marrkva´rrdet va de me dänne häre, såmm di kaller fårr maren ;
fårr där va säkks häste i mitt himm - de va ju som påg - o där va flätt
i manen varinnda maren.
Där hadde vad spöje .
Å där kånne ännte fållk komme innj , fårr dårrene va låste.
1924

 Ja bättjhässten har ja då sitt , får ja har minschant säl reed po ham.
De va en gånng ja hadde vad bårrte po itt ställe ,
å så når klåkkan va hännimod tål , så täntje ja :
" Nu går ja min själ himm."
Männ så sto darr fira öj ude på bed , så tytte ja , ad ja skolle ta itt
åu öjen å ria himm po.
Å ja jittj did å to itt vitt öj å la bissled póed å satte mi opp å re himmed.
De va bättjahässten , männ de visste änte ja då.
Männ når ja komm himm å to hoestolen åu hann, så slapp han en sjid ,
så ja trode, ad gåren hade håppad, å så fårrsvánt hann .
1906

.