Cikoria

Av alla kaffesurrogater är cikorian den, som sist borde tillgripas.
Den i handeln förekommande cikorian erhålles af roten till blåbinkan
(Cichorium Intybus) som växer vild i södra och mellersta Sverige.
Tärningar af roten rostas med litet fett i blecktrummor och males
sedan gröfre eller finare ;den pulverformiga är den dyraste.
Genom att paketen förvaras i fuktiga källare, blir cikoriapulvret
förvandladt till den klibbiga, smörjiga massa, som förekommer
i handeln.
Genom åtskilliga vidbrända ämnen får cikorian den bittra smak och
den förmåga att färga vatten mörkt, som gör den lämplig som
förfalskningmedel för kaffe.
Emellertid äger den intet af kaffets angenäma smak och upplifvande
verkan.
Den är därjämte skadlig för hälsan, i det den förorsakar stockningar
i underlifvet o.s.v.
Det lockande namnet "Sundhetskaffe", hvarunder cikorian ofta får gå
i handeln, är således så omotiveradt som möjligt, ty för det första är
cikorian allt annat än sund, för det andra är den allt annat än kaffe.
Däremot torde uppgiften, att sådant "sundhetskaffe" är "coffeinfritt",
endast vara alltför sann.
Uppkok på enbart cikoria stimulerar alltså icke, men förorsakar hos
de flesta illamående, magsmärtor, hufvudvärk, nervös oro m.m.

"Kaffekonserv"

S.k kaffekonserv är en blandning af 1/3 äkta kaffe och 2/3 fikonkaffe,
d.v.s. rostade och pulvriserade fikon af tredje kvalitet.
Det är mindre kärft och beskt än cikoriakaffe, men är vanligen sjäft
förfaskadt med cikoria, rostade rofvor o.s.v.

Klarmedel

Klarmedel för kaffe utgöres vanligen af torkade och sönderklippta
simblåsor af långa, torsk och annan saltsjöfisk, ålskinn m.m.
och kommer i marknaden mest från Norge och vestkusten.

varukännedom 1903