Våran prost

 av Gustaf Fröding

Våran prost
är rund som en ost
och lärd som själva den onde ,
men gemen likväl
och en vänlig själ
och skäms ej , att hans far var bonde,
Han lever som vi
och dricker sitt kaffe med halva i
som vi
och ratar icke buteljen
älskar mat
som vi
och är lat
som vi
-men annat är det vid helgen.

Så fort han fått prästrocken på ,
vi andra känna oss  ynkligt små ,
men prrosten likasom växer ,
för då är han präst från topp till tå
och det en hejdundrande prost ändå
i stort pastorat med annexer.
Jag glömmer väl aldrig i all min dar ,
hur vördig han var
härom sistens i kappan och kragen
hur världens barn
han malde i kvarn
och läste för köttet lagen !
Och prosten grät
-tacka för det
han läste om yttersta dagen !

Och alla gräto vi ymnigt med ,
ty köttet sved
och själen var allt satt i klämma.
Och kyrkrådet smög sig med ryggen i kut
vid tjänstens slut
efter prosten ut  ,
ty rådet var kallat till stämma.
Men det förstås
vi repade oss ,
när prosten klarade strupen
till sist och sade ”välkomna
till smörgåsbordet och supen !”