ur resetalaren :

av Daniel Rydsjö

..Så daen ätte ,
så to ja söndesrocken på
o földe kvingan opp te Nel Sjunes.
De va me nö o näppe ad vi kom eng
och feck nåd att seda på,
for  där va folk ,
 så en konne tro , ad där va acksjon.
Som sajt va , de va en stor kar ,
o sjånga konne han
 o han spela åsse
på en stor harmonika ,
o de lydde inte så galed.
O de faur ja si , ad de va granna  or han sa,
o han hade meed rätt for se.
Ja , snacka konne han.
 Oren räktigt vala au en , som när en  hällor
sä au en påse.
O han vände se hid o did ,
o stongom fäjta han med armarna,
som om han staud  å tåskat me pejl ,
 o stongom slo han i bored,
så där va di som ble rädda o hoppade höjt i väret.
De töckte ja va onödit.
Tacka ved ja vaur präst.
Han staur stilla o har enga konstor for se ,
 men där ä majt i oren,
om en bara gidor höra på ....