Ett par gamla skolkamrater , en landsortsstins och en sjökapten,
träffas efter många år och sjökaptenen berättar:
---- och så stagvände vi vid Kap Horn och så ---
Stinsen:- Hör du , vad menas egentligen med att stagvända ?
Kaptenen:- Jo, ser du, först girar man opp storseglet och halar
 ned apan, så lägger man ned rodret och lägger av förseglen.
På samma gång halar man mesan midskepps. När det så börjar
leva i råseglen, halar man runt på storen , och när det fyller på
storen , låter man fören gå. Sen brassar man upp och skotar hem.
Det kan vara jäkligt nog ibland.
Stinsen:- Ja , det kan jag livligt föreställa mig !

Albert Engström

- Å knafft hade vi kastat ankar där utanför Haiti förrän dä
kom en massa jävlar svartare än prästasjälar uppaddlande i
kanoter å äntra skuta å börja hoppa jämfota å kasta å svänga
mä stora förskärarknivar å såg grymma ut. Men va icke dä
faen, fast di hade dragit blankt, så valsa vi in bland dom mä
bara nävarna, men dom var knutna, så då stöp en för vart handslag,
å jävlar , pöjka , kalabaliken i Bender va som en folkdans på
Skansen mot dä. Å när ja hållit på en stunn, så ja blitt varm i
kläderna , så la ja in en hälsningssmocka av bara faen , men den
råka kabyssn, som ggick överbord mä kokapparatena å kockfaen,
som va feg å hade gömt sej där inne , å inom en kvart va däcket
så rent som åttifemprocentit. Men den resa hölll vi på å svälta
ihjäl, för vi hade ju ingen kabyss och ingen kock.